liselotte

^{jag tror jag blir galen,}

jag har sagt de där orden som jag verkligen fasar för att säga,
men jag har sagt dem nu,
och jag ångrade dem sekunden efter att jag sagt dem
och jag kommer aldrig kunna stå för dem,
jag kommer aldrig kunna säga dem när vi ses,
du har så rätt
jag är feg, jag är så jävla feg.
försöker tänka, han vet inte hur jag har de, han vet inte vad jag gått igenom och hur jag tänker,
men antagligen kommer ingen jag någonsin att förstå,
och de är ett fåtal som någonsin får chansen att någonsin förstå,
men han är en av de där speciella som fått veta,
(and I don't know why I can't keep my eyes off of you)
som fått chansen att hjälpa och förstå mig,
ska jag slänga bort de för att några pojkar innan i mitt behandlat mig illa?
för att 2 nära personer gjort något de ångrar mot mig?
bara för att jag är trasig?
tänk om han är det där superlimmet Liselotte, har du tänkt på de?
tankarna går bara runt,
(I'm trippling on words, you got my head spinning)


det är inte meningen att skriva, jag vill inte skriva, men jag kan inte rå för att inte tankarna får plats längre och måste komma ut på något sätt,


så allt blir bra igen,
bra igen? tänk om du är det som gör de bra igen?!
(everything he does is right)
han frågar aldrig, det är de bästa.
jag har igentligen inget riktigt argument på varför jag sa som jag gjorde,
mer än att jag är så förbannat rädd att bli sårad och att såra dig
det är nog det jag är bäst på att bli sårad och att såra andra
tänk att bara få falla sådär ordentligt igen,
och slippa att bära vardagen själv,
ha en brevid som hjälper mig igenom vardagen,
en sån där jag behöver så förbannat mycke
en sån där som du,
som håller om mig innan jag somnar
så jag slipper alla dem där mardrömmarna som fortsätter trakasera mig alla nätter
någon som vaknar när jag går upp på nätterna
som får mig att känna mig sådär beskyddad
någon som vaknar tillsammans med mig på morgonen
som får mig att vilja ta del av dagen
någon som håller mig i handen
som får mig att känna mig sådär betydelsefull och behövd, för man kan ju fakstiskt inte hålla handen ensam
någon som inte får mig att känna mig så ensam,
hatar att vara ensam, jag hatar att vandra på stan ensam, utan någon brevid mig vafan
åhh, Liselotte du vet ju att du har gjort fel,
varför lyckas du alltid ta fel beslut?


skulle du vilja försöka igen med ett mongo?

Mamma? (har du glömt mig?)
Kommer du ihåg att jag är
ett Oktober-barn, mamma?
Att mina färger är vinter
och att jag älskar röda rosor?

Kommer du ihåg alla dem där
bilderna jag målade av vår familj, mamma?
Streckgubbar med lyckliga leenden
och dig med en ros i handen.

Kommer du ihåg blicken
i mina ögon då du sa
åt mit att gå ut ur rummet, mammas?
Mörka ögon men med ett glatt leende
gjorde jag som du sa åt mig.
Mamma, kommer du ihåg
att mina ögon är gröna?



Pappa? (Jag är trasig)
Jag ville skrika och
gråta inatt, pappa.
Ångesten slog mig och
det gjorde ont, så ont.

Jag gjorde illa
mig själv inatt, pappa.
Streck och otydliga tecken.
Och blodet bara rann och rann.

Jag kräktes
magsyra inatt, pappa.
Två fingrar i halsen och
det sved och sved.

Jag är trasig pappa,
har du märkt de?





förlåt.
förlåt att jag låser ut dig från mig. att du inte får komma under ytan.
men jag har tappat förtroendet för dig.
innerst inne sitter en röst o säger, hon vill hjälpa, hon kan hjälpa, låt henne göra de
men det finns en till som säger att de går inte o lita på någon
det finns ingen som någonsin kommer kunna hjälpa.
förlåt,

men jag måste ta mig ur det här själv.
jag måste kunna stå på egna ben
jag måste lära mig den hårda vägen.
livet är inte så lätt som man trodde





stanna hos mig iaf.

snälla kom någon och rädda mig.



valborg var fejnt.
de där flickorna är bra fejna tycker jag de.
hade en kanon kväll faktiskt, full o glaa, jaoo !





förresten så känns de som de är nu eller aldrig.
antingen så ses vi, och då kommer de vara underbart!
lr så ses vi ikke och då gör vi nog aldrig mer de.
så de känns...

mycke som förändrats känns de som, de är inet den där pirrande känslan längre,
de är "jaha, kom han in, undrar om ahn skriver"
inte den där kittlande känslan i magen ju.
saknar den där kittlande känslan btw.
kom tillbaka kittlet känslan






vet inte var jag ska ta vägen riktigt.
har en ond tanke i huvudet att 5 februari kommer hända igen,
är de därför jag tar tillbaka dem som jag sagt att jag aldrig ska prata med igen, för att ha så många att gå till som möjligt.
går med den där tanken i huvudet hela tiden, vet inte var jag ska ta vägen...
hur jag ska bete mig. de har ju lovat att inte göra om de...
men kommer jag någonsin att lita på dem igen.
de värsta är inte de fysiska, utan att de var verkligen du och jag mot honom, och jag hade aldrig trott att du skulle göra samma sak som han, men man slutar aldrig att förvånas ju.
plötsligt av en händelse så var allt jag trott och levt för som bortblåst.
ja, det är bättre, men vad gör de.
händelsen är gjord och kommer aldrig någonsin kunna glömma de vafan, kommer alltid vara kvar där
och trycka ner mig under vattenytan.

jag vill en dag kunna säga att jag älskar er, men just nu känns den dagen långt borta.





jaha, imorgon är de thailand för älskade sis.
jag kommer inte tåla att något händer dej där nere vafan,!
håll dej över vattenytan och förihelvete spring om de kommer någon flodvåg!!
älskar dej tamefan!






Honestly I didn’t mean to cry so hard
The heartache was pouring in like rain
I didn’t mean to show I care

Honestly I didn’t mean to laugh so loud
But it just sounds so absurd to
Say that you want me
Say that you need me
after everything you’ve done

Really truly I didn’t mean to hurt you
I just thought that maybe now
We’d have better luck the second time around
Its always better the second time I hear

Find me in the evening when your ready to dance
And I will take you to places
where you never thought you'd have the chance to love
Love, Love is all we have
I will run myself in circles here without you

Please believe that I tried my best to forget you
but the memories keep flooding back like tears
I didn’t mean to fall in love

But sitting here waiting for this is torture
I'm so glad you're far away
Is that a terrible thing to say?
Well, I wonder if you're ok